Här finner du utdrag från tidningar om våra olika uppsättningar

GRUFFET I HAMNEN, 2010

Bättre miljö än Arild kan väl knappast finnas för ett resande teatersällskap med lätt bagage: ett par hopfällbara sjöbodar, en fiskebåt på insegling och en domartribun. Gruffet i hamnen är en kollektiv manifestation, styrd av erfarna regissören Martha Vestin. Det … Läs mer

TOBAKSMAJA, 2009

Friluftsproduktionen är liten, men kongenial utifrån sina intentioner och förutsättningar. Den drygt timmes-långa föreställningen inne i den veritabla trollskogen bakom campingplatsen är så ett lika nöjsamt som lärorikt musikaliskt äventyr för hela familjen, där de fyra unga medverkande, Amelie Nörgaard, … Läs mer

SKOGEN SJUNGER, 2009

Regissören Martha Vestin och kompositören Torbjörn Grass har suggestivt spunnit vidare på skogens ”naturliga” ljud. Och dit hör inte bara fågelsång. Utan också instrument trolska som storlommen eller bullriga som hackspetten samt spöklika vinanden. Eller frustande islandshästar ackompanjerade av trumpet … Läs mer

MACBETH, 2008

”Macbeth” blir i Martha Vestins regi inte så mycket en bloddrypande och fasansfull historia, som en magisk och spöklik. Som vanligt vandrar publiken mellan de olika spelplatserna och vilka ljud som är skapade för spelet och vilka som naturligt omger … Läs mer

POTTA LÅNGHAKA, 2007

”Utefter vägen, spökaktigt belysta, står uppsättningens många amatörskådespelare, både barn och vuxna, och föreställer fattighjon, mylingar och vargar. I föreställningens bästa scener framställs häxfantasierna med suggestiv ljussättning, rökmaskin och groteska masker. Fan själv är ute i sina vanliga faustiska ärenden, … Läs mer

VINTERSAGAN, 2006

Shakespeare hittar hem ”Nu har jag rest från Skellefteå via Järvsö ner till Krapperup för att se Shakespeare. Och jag kan rapportera att här, på Kullens yttersta spets, har barden äntligen hittat hem. […] I Martha Vestin bearbetning och regi … Läs mer

FÅRAKÄLLAN, 2004

”Mot maktens våldsamma arrogans ställs charmen i bondbyn och den sanna kärleken. Martha Vestin skapar med säker hand rörelse och gemenskap på scen. Även publiken dras in i detta rörliga byliv, för vi uppmanas att ta med våra fällstolar och … Läs mer

MUNTRA FRUARNA, 2002

”På det stora hela taget fungerar dock blandningen av proffs, amatörer, teaterhögskoleelever och musiker utmärkt. Med tanke på att regissören Martha Vestin haft många trådar att hålla i, blir utfallet av de drygt tre timmarna mer än nöjaktigt. […] Så … Läs mer

KRITCIRKELN, 2000

”Sommarteatern på Krapperup har aldrig varit bättre… Briljant tänkt och suggestivt genomfört… Lena Strömberg gör en ljuvlig Grusche…Jag har väl sett något dussin Grusche genom åren, men ingen bättre. Samma sak gäller Peter Bergareds överraskande Azdak” Bo Lundin, Kvällsposten ”…en … Läs mer

LYSISTRATE, 1998

”Martha Vestin läser klokt och lekfullt komedin men poängterar även tragedin, det goda skrattet har som ofta en mörk relief… regin är klok och rolig…ändå är det unga skådespelarkollektivet absolut benmärg i denna nattorientering: Malena Engström som svart och rödhårig … Läs mer

EN MIDSOMMARNATTSDRÖM, 1996

”Med eleganta övergångar och finurliga lösningar lotsas föreställningen framåt, både geografiskt och händelsemässigt. Publiken har blivit en expedition, skogen har kommit till liv och det är alls inget konstigt att en högrest ek har begåvats med ljusröda öron. Bland alla … Läs mer